2023-04-03
Tjohoo tjohej!
Här kommer det en uppdatering ifrån Indoensien-landet 😀
Japp till att börja med så ska jag berätta att Richard har åkt på något och har varit sjuk till och från ända sen hans migrän började söndagen den 19mars..
Stackars Richard.
Så om våra dagar gick i ett tempo med halvfart förut så går det nu i ett mycket sakta snigeltempo, händer ingeting.
Richard har haft huvudvärk som kommit och gått varje dag sen två veckor tillbaka.
Och för några dagar sen fick han även feber som går upp och ner hela tiden..
Han har varit 2ggr på det stora sjukhuset i Mataram där dom tagit blodprover och t.o.m scannat hela huvudet och nacken på Richard.
Tyckte det var lika bra då han alltid haft migrän lite till och från.
Här är det bara att slänga upp plånboken och betala så vipps så står man med sina röntgenbilder i handen.
Känns som att det skulle vara en lång procedur i Sverige, men vad vet jag..
Är ju också ett plus att Richard fick ta med sina röntgenbilder hem. 😄
Riktigt coola där man ser Richards hela hjärna och skelett, vi snackade om vi skulle rama in dom och hänga upp dom på väggen när vi kommer hem 😂
Hade varit nått haha!
(Måste bara fixa bilder på mig och Lisa också haha! Så hela familjen ljungberg-reimertz kan hänga där hemma på väggen i skelettform! 😂)
Möt mannen min 😁
Coolt vad man kan se.
Så japp halvfarten har gått och blivit snigelfart.
Här tog vi i och tänkte att två månader i Indonesien kommer att göra oss till surfproffs.
Ingen fjuttig månad som i vanliga fall..
Men nu har vi ju snart sjukat ner tre veckor så då blir det till den vanliga månaden iallafall 😂
Om Richard blir frisk snart vill säga, vilket vi verkligen hoppas på.
Stackaren är trött på att vara sjuk.
Någon annan som också är sjuk är Sita, mamma Jury som hon också kallas.
Sita var damen som passade Lisa allra mest förra gången vi var här.
Massvis med gånger när jag och Richard drog iväg och surfa lämnade vi Lisa för massa lek och mys hemma hos Sita och hennes härliga grannar.
Men nu fick vi veta att hon var dålig och legat sjuk hemma i sin by hur länge som helst.
Så en morgon tog vi moppen till Sade village och hälsade på henne.
Sita såg inte alls pigg ut och Lisa kände inte alls igen mamma jury (såklart).
Lisa var trött och sur och gömde sig bakom husknuten hela tiden vi var där.
Lite tråkigt, men barn är ju som barn är.
Vi får helt enkelt ge Sita ett nytt besök en annan dag när Lisa är piggare.
Men det jag skulle komma till är att Sita inte alls såg pigg ut.
Tyckte att halva ansiktet hängde på henne..
Så himla tråkigt att hon inte kan få riktig sjukvård..
Har man inga pengar här så blir det ingen hjälp.
Är ju faktiskt väldigt hemskt..
Hade hon fått riktig sjukvård så hade dom säkert kunna hjälpa henne.
Man känner sig som bortskämda skitungar och att livet är bra orättvist när vi åker in och ut med Richard på sjukhusen här, samtidigt som Sita ligger i sitt lilla hus dag in och dag ut utan någon bra sjukvård..
Tacka och lov för Sverige-land med höga skatter och fri sjukvård 🙏 (och bra reseförsäkringar)
Senare samma dag efter vårat besök hos mamma Jury så var planen att åka till Mataram (största staden här på Lombok) och förlänga våra visum som snart går ut.
Eller rättare sagt planen hade varit att åka dit redan på morgonen.
Men våran vän Tona som vi anlitat som chaffis frågade om det var okej att vi åkte efter lunch, visst svarade vi.
Vet inte riktigt vad som hände sen mer än att det blev stora missförstånd och att Tona inte alls kom utan skickade sin kompis att köra oss.
När vi väl kom iväg var klockan redan 13.30.
Vilket resulterade i att vi körde den timmen långa färden till Mataram för att sen åka den timmen långa färden hem igen UTAN förnyade visum.
Immigration hann stänga innan vi fixat alla papper,signaturer,betalningar, foton och kopier och allt annat som behövdes för att få stanna här en månad till.
På nätet stod det att immigration stängde 16.30, väl där svarade dom 16.00 när vi frågade och när vi kom tillbaka efter ha kopierat några papper så hade dom stängt 15.30..
Var en bra irriterad Challe och Richard i bilen på vägen hem.
Jag kan också ha gett Tona en smärre utskällning när vi träffade honom dagen efter. 😬
Var trots hans fel och missförstånd att vi inte kom iväg på morgonen som planerat.
Det som gjorde oss mest irriterade är att vi åkt med Lisa en timme i vardera riktning och det heeeelt i onödan.
Klart att vi åker med Lisa i bilarna här när vi måste för att ta oss någonstans eller fixa grejer, även om det inte är högsta säkerhets standard på varken bilar, vägar, trafik eller hastighet.
Men att åka två timmar med Lisa i bilen helt i onödan gjorde oss griniga.
Träffade våran vän Jennie som sa att vi kunde få låna hennes bil, med hennes lugna chaffis och även låna Kians supermoderna barnstol nästa gång vi skulle till Mataram.
Lisa har aldrig förr suttit så flott, var en barnstol som var i klass med ett rymdskepp haha!
Så utan några rally-omkörningar åkte vi in till Mataram förra måndagen och fixade det sista på visumen, tryckte i oss sushi på ett köpcentrum i närheten (Lisa har blivit så kräsen sen vi kom hit, men rå lax kan hon trycka i sig i mängder😂)
Efter 5dagar var det dax för ännu en tur till Mataram för att hämta upp våra nya visum.
Hade vi vetat att vi skulle behöva åka så många turer fram och tillbaka så kanske vi hade fått tummen ur och fixat det hemma innan resan.
Alltid lär man sig något eller.. haha!
Är gött att skjuta på tråkiga grejer.. 😁
Jag och Lisa behövde dock inte följa med sista turen utan Richard kunde hämta upp dom själv och gjorde det i samband med ett av sina sjukhusbesök.
Lisa och Ninni säkra i "rymdskeppet" på väg till Mataram för ett andra besök på immigration.
Nä nä vet ni vad, nu får det var slut på prat om visumstrul och sjuklingar. 😂
Nu fortsätter vi med glada uppdateringar av våran Indoresa.
Som sagt, även om vi gått från halvfart till snigelfart har vi ändå hunnit med litegrann.
Vi bokade ju in oss 3 nätter på ett fin-fint hotell i Serangan.
Var ju beslutet vi tog efter våran "äventyrliga" moppetur dit för någon vecka sen.
Tanken var ju att vi skulle checka in där, ligga och päsa en dag vid den vackra poolen, efter det skulle vi prova de nya surfspotten, utforska vidare med våran moppe, hitta nya stränder och aktivera oss.
Men icke sa nicke..
Richard var dålig och släpade sig mellan skuggan vid poolen och dubbelsängen i vårat ac-rum.
Nu i efterhand var det kanske ändå inte så dumt att hänga där när Richard var sjuk.
Blev ju ändå något nytt att utforska, även om jag inte hade tänkt utforska detta fin-fina hotell och dess pool såå grundligt i hela 4:a dagar. 😂
Japp vi förlängde också våran vistelse där med en extra natt då Richard tog en andra tur in till sjukhuset i Mataram, så då kunde jag och Lisa hänga där med pool och mat inom en radie på några meter.
Vad som var väldigt roligt var att våran vän Jennie och hennes son Kian joinade oss och hängde med dit och bodde i 2 nätter med oss där.
Var perfekt då vi hade rummen precis bredvid varandra så när de små barnen hade somnat kunde vi hänga och dricka te och tjöta hela långa natten (till 23.00 😂) i soffan på våran terass.
Har man småtroll som vaknar klockan 06.00 så har man.. hehe!
Lisa "Mamma det är morgon, det är ljust ute"
Mamma "Nej det är det inte, det är fortfarande natten, sov nu. Är inte morgon förrens mammas alarm ringer"
Den monologen funkar aldrig.. haha!
Är bara att pallra sig upp och försöka få en fyraåring att prata med små bokstäver så att hon inte väcker hela hotellet bara för att Lisa tycker att det är morgon. 😂
Trevligt kvällshäng
Amber som hotellet heter var ett väldigt trevligt hotell, något som var ännu trevligare var den fantastiska utsikten.
Hotellet ligger precis vid stranden och utanför sträcker sig det turkosa havet och de vita sandkornen sig låångt iväg, för att ramas in av grönskande små berg i båda ändarna.
Underbart!
Vi anlände till hotellet förra tisdagen.
Stackars lilla Kian spydde flera gånger i bilen dit då det var de kurvigaste vägarna någonsin.
Så även om han sitter inne på en barnstol ala rymdskepp så hjälpte den tyvärr inte mot åksjuka..
Vi hade nog tänkt hoppa i poolen medesamma, men molnen tornade upp sig så det fick bli resturang-häng till att börja med.
Regnsäsongen ska ju vara slut nu i april, men efter att det inte har fallit en ända droppe på oss sen vi kom hit (har bara regnat enstaka nätter) så har det nu börjat regna desstu mer.
Inte vansinnigt mycket, men ofta på eftermiddagarna att molnen tornar upp sig och att det kommer några droppar.
Väldigt välkommet, ibland iallafall.. 😅
Världen är lite upp och ner med plast och torr- och regnsäsonger..
Servicen i resturangen var lite seg men vad som var desstu bättre var utsikten därifrån.
Underbart att sitta där med en kall bira, lite bruschetta och njuta av havet, palmerna och lugnet.
Så lugnt det nu kan blir med en fyraåring och en tio-månaders haha!
Resturangen på hotell Amber. Utsikten var underbar 😍
Tog en go strandpromenad i duggregnet.
Lisa hittade fina snäckor och sköljde av sanden på snäckorna i havet, dröjde inte länge innan hon också sköljde av hela sig själv inklusive den nytvättade klänningen haha!
Stod där med blöt klänning klistrad längs kroppen och tittade på mamma.
Jag kunde inte annat än skratta.
Av med klänningen så nakenfisen kunde skölja både snäckor och sig själv i havet.
Vi gick ju ändå bet på vårat poolbad där den första dagen, så tyckte att Lisa var värd lite havs-plaskande. 😁
Såå vackert!
Sköljer av både sig själv och snäckorna.. 😁
Mina två.. 😍
Så de kommande dagarna blev det poolhäng och poolhäng och poolhäng, fördelen med det var att Lisa har blivit grym på att simma!!
För varenda dag hon tillbringar i en pool så utvecklas hon snabbare och snabbare!
Här kommer morsan och farsan spara in på kommande simskole-avgifter i framtiden haha! 😂
Igår när vi åter igen hade en pooldag (många pooldagar nu när Richard är sjuk) så dök Lisa till botten av poolen och hämtade upp en ring.
Vilket hon gjort förr bara att igår gjorde hon det på 1.6m djup!!
När Lisa kom upp med ringen i handen sa hon "Jag behöver luft!" haha!
Förståeligt! 😂
Mamma och pappa var bra imponerade av sin lilla tjej!
Dykartjejen nr 1!
Tillbaka till hotell Amber.
Dagen efter blev det äntligen poolhäng för badankorna Kian och Lisa och på eftermiddagen fick päronen sig en liten utflykt tll ett närliggande surfspot.
Blev inget surf då Richard var dålig och jag vågar då rakt inte ge mig ut på några nya ställen innan mannen min testat det för att se vart rev, krokodiler och annat livsfarligt gömmer sig haha!
Beställde istället te utan socker och fick te med socker, min favorit, inte.. haha!
Men var fint att sitta där och småprata medans solen sänkte sig för kvällen.
Poolen provas av badankorna Kian och Lisa och tillhörande päron.
Kvällsutflykt
Solen på väg ner.
💜
Blev några härliga dagar där i Serangan.
Kanske inte så mycket äventyr som jag tänkt mig (gick och sukta efter en väg som gick rätt upp på ett berg en bit därifrån och jag såg framför mig hur vi drog med moppen i full gas uppför, för att sen upptäcka någon härlig vy eller något annat kul 😂)
Får helt enkelt ta en ny tur dit bort när våran man och far 💛 frisknat till och orkar följa med på äventyr igen.
Blev en massa härligt häng med Jennie och Kian, en löparrunda på stranden, kvällshäng med kokosnötter, juicer och kalla öl (även om vi alltid missade happy hour som var fram till kl 18..), massa massa poolhäng, jag plöjde en bok, Kian fick två nya tänder och Lisa blev en baddare på att simma.
Så kan inte säga annat än att vi var nöjda med våran fin-hotell-vistelse.
Här följer en bildbomb ifrån hotell Amber, håll till godo 😃
Härligt! Kolla in färgerna..
Serangan
Richardo vilar i skuggan.
Serangan Kvällshäng
Sötaste Kian 😍
Morgonstund har guld i munn.
Frukosten serverad
Banan-allèn till vårat rum var bra fin.
Lugnt och skönt
Det är väl egentligen efter att vi kom tillbaka ifrån våran lilla "mini-semester" på Amber som Richard har blivit ännu dåligare.
Vi misstänker att han kan ha fått en andra omgång dengue.
Hur han nu lyckats med det då det är jag och Lisa som alla myggorna festar loss på..
Hoppas att Richards huvudvärk släpper snart då det inte känns helt okej att ha huvudvärk i över två veckor!
Allt detta skaver i magen samtidigt som jag och Lisa försöker få dagarna att bli innehållsrika utan våran Richard.
Jag är ju ingen hejjare på att köra moppe, det vill säga "jag har aldrig kört moppe"
När man bor här i Kuta Lombok är man väldigt beroende av att ha en moppe för att ta sig till alla stränder och ställen runt omkring.
Blir rätt segt att bara hänga i kuta.
Funderar på att "lära" mig köra lite moppe så att jag skulle kunna dra iväg på ett morgonsurf någon dag.
Var väääääääldigt längesedan jag surfade nu..
Sista surfet paddlade jag ut och insåg först när jag kom ut att hela himlen sa ÅSKA..
Var bara att paddla hela vägen in igen.
Har aldrig förr "surfat" och kommit tillbaka till stranden med lika torrt hår som när jag lämnade stranden haha!
Men jag hann inte mer än upp på stranden innan himlen öppnade sig och blixtrarna brakade loss.
Kanske lika bra med lite surf-paus nu när Richard är sjuk.
Jennie skickade en bild här om dagen, var krokodilen som gled förbi vågorna på ett ställe som heter Segar.
Inte riktigt där vi brukar surfa, men inte långt ifrån.
Bara en ynklig liten vik bort.. 😬
Måste säga att efter allt krokodil-prat tycker jag att varenda liten flytandes kokosnöt som man stöter på ute i surfet, ser ut som en krokodil och får mig att hoppa till. 😂
Alla pratar om krokodilen i singular, jag tror dock att vi ska prata om krokodilen i plural haha!
För hur troligt är det att det bara är en liten mister krokodil som flyter runder här och där, finns det en så finns det nog fler..
Hur många krokodiler det än finns så hoppas jag att det bara är gamla kokosnötter som jag kommer stöta på även i fortsättningen 😂 Mr krokodil är ute och simmar i Segar..
Tillbaka till moppekörandet..
Även om jag kanske kan lära mig att hantera moppen, vilket väl inte ska vara så svårt så kommer jag iallafall aldrig våga köra själv med Lisa på moppen.
Det känner jag mig verkligen inte bekväm med!
Så jag och Lisa tar våra små promenader till olika resturanger för att käka frulle, tar taxi till stranden så Lisa får leka med Sipa (de har såå kul), pysslar om Richard och kör poolhäng på lite olika hotell i närheten.
Tror snart vi provat varenda pool i hela kuta haha!
Lisa och Sipa duschar efter ha färglagt hela sig med tuschpennor. Busar 😝
Denhär härliga skylten hittade jag och Lisa en dag på våran morgonpromenad. Bara älskar den! Bara så bra 🙏
En morgon när jag och Lisa var ute och promenerade så valde vi att följa havet bort, till sist kom vi in i ett myller av gränder och stigar där lokalbefolkningen bor.
Är verkligen som att det är en osynlig linje som går där mellan deras hus och "turistområdet".
Som två helt olika världar men som ligger så nära varandra, så olika så det är galet.
Viker man inte av från "turistvägarna" som går genom kuta så ser man inte allt liv och rörelse som döljer sig bakom hotellen och poolerna.
Ibland önskar jag att jag kunde vara som Molgan, helt osynlig så jag kunde gå runt i alla byar och titta in på lokalbefolkningens vardag och liv.
Men jag är nog så långt ifrån Molgan man kan komma, speciellt där jag kommer gåendes med en blond Lisa som drar allas blickar och uppmärksamhet till sig haha!
Så våran semester rullar på, även om det är med lite ont i magen för våran sjuka Richard.
Håller alla tummar varje morgon vi vaknar att han ska vakna och säga att "Idag mår jag bra!"
Men nej så är inte fallet, än..
Kanske vi får skicka iväg honom till sjukhuset igen så de får göra en riktig check-up på honom.
Hör av oss om hur det mås för Richard inom kort.
Ha det bäst alla så höres vi.
KRAM
😘😘😘😘
Hotell Amber,
Kuta Lombok,
Serangan,
2 kommentarer
Anonym
06 Apr 2023 16:41
Hej Challe
Riktigt kul att läsa. Har samtalat med Richard idag från sjukbädden och vi hoppas som ni, att han snart blir bättre./Staffan & Gun
Anonym
06 Apr 2023 16:46
Du och Lisa får göra som buddisten Dalai Lama - Fånga stunden! /Staffan
Kommentera