Vireseross.blogg.se

25 Jan

17:06

Twitter Facebook

Sarek med underbara Rapadalen

0kommentarer

2024/07/30 - 2024/08/10

Hejsan Svejsan! 😀

Jag tänkte ta och skriva ner några rader om våran fina fjällsemester vi drog iväg på i somras.

Lägga det som ett minne här på bloggen så vi kan titta tillbaka och minnas. 💕

Vi drog iväg med bilen en somrig tisdagskväll, skulle åkt några dagar tidigare men lilla bullen i magen behövde ett extra ultraljud så vi fick stanna hemma för att göra en extrakoll på lilla fröet.

Tack och lov mådde våran lill-tjeja i magen bra så direkt efter ultraljudet på tisdags eftermiddag drog vi ut på vägarna och styrde norrut.

Första anhalt skulle bli Bollnäs och ett besök hos våra fina vänner och lite häng i deras mysiga stuga.

Tänkte bara ta oss några timmar norrut denna första kväll, fast när vi väl började rulla så rullade vi på.

Magarna fulla med hamburgare, tomma kvällsvägar och en sovandes Lisa gjorde att vi fortsatte brumma norrut och tog oss nästan hela vägen till Bollnäs.

Mitt i natten slog vi läger på en rastplats lite norr om Gävle.

Dagen efter bjöd på sovmorgon, sol och lite frulle vid en sjö som låg där fint vid rastplatsen.

Sen tog vi sista milen till Bollnäs och någon gång där på förmiddagen kunde vi krama om våra vänner. 💕

Stannade i Bollnäs i 2dagar och hängde med våra vänner.

Solade, badade, åt och drack gott, spelade fotboll, gjorde utflykter, spelade plump med "Gävle-regler" 😄 och umgicks och hade det mysigt.

Vi var också väldigt nöjda med att äntligen få sova i vårat taktält på bilen igen, är såååååå gott och mysigt, vi bara älskar det!

Frukost på rastplatsen norr om Gävle där vi spenderat natten.

I goda vänners sällskap. 😍

Lisa och Clara tar sig ett dopp i sjön.

Men sen kom dagen då det var dax att åka vidare.

Rullade iväg lite innan lunch och hade siktet inställt på en ställparkering i Piteå som vi använt oss av tidigare.

Fick lyxigt med oss en massa lunchlådor från Erik och Anna, så milen avklarades lätt en efter en med ett smidigt lunchstopp med färdig mat att bara ta fram och värma.

Richard slocknade och Lisa med, så jag höll i ratten och lyssnade på musik och njöt av att vara på väg till min favorit, fjällen. 😀

Mitt bil-sällskap har slocknat.. 😅

Kom fram till Piteå lagom till kvällen.

Då hade sol bytts mot regn och gummistövlarna åkte fram.

Hade lite kvällsmat, klättrade upp i en hög fyr och fick rört på våra ben litegrann.

Slog upp tältet och spelade lite Svarte Petter innan vi sa godnatt och kröp till sängs.

En regnig kväll på ställparkeringen i Piteå.

Dagen efter var våran plan att rulla sista biten.

Men först stannade vi i Piteå för att inhandla mat, myggmedel och glömda saker..hehe!

Gick runder i mataffären och plockade lite grejer på känn.. 😅

Alltså detta fjäll-äventyr är nog det minst planerade vi någonsin genomfört..haha!

Inte för att vi är kända för att vara några välplanerade människor, men denna gången var det riktigt dåligt med planering..hehe!

Lite för mycket jobb, roliga grejer, gravid-illamående och kompishäng innan hade gjort planeringen nästan obefintlig..

Men vi visste vart vandringen började och hur vi skulle köra för att komma dit, men inte så mycket mer än så haha! 😅

Jag hade visserligen läst att stället var ett av de myggtätaste och att myggen var som galna där..

Det tillsammans med en 5-åring som de senaste två veckorna suttit inne på en himla massa trots gjorde detta äventyret lite mer spännande.. 😂

Sen vet man ju aldrig riktigt vad fjällvädret har att erbjuda, prognosen visade sol, men regnet hade öst ner i veckor innan..

Så med mygg, trots och regn visste vi inte riktigt hur denna utflykten skulle arta sig haha!

Spännande.. 😬 😅

Väl i mataffären bunkrade vi upp med mat och en himla massa snacks.

Lisa hittade en Greta Gris-tidning som hon innerligt bad att vi skulle köpa till henne..

Då sa jag -Om du vandrar bra hela vandringen utan att gnälla och klaga så LOOOOVAR mamma att köpa denna tidningen till dig efteråt.

Lisa sken upp och vi hade en deal.

(Bästa dealen jag någonsin gjort skulle det komma att visa sig haha!) 😂

Med bilen full med mat, snacks, kontanter och nya fjällskedar (då våra låg kvar hemma i garaget) styrde vi sista timmarna mot starten.

Alltså de sista tre, fyra timmarna kantades vägen bara av skog, skog och skog.

Väldigt vackert om än lite enformigt hehe!

Men det finns en heeeel del skog här i vårat Svea Rike ändå.. 😃

Passerade en massa fina sjöar, men sista halvtimmen ville gps:en att vi skulle svänga av vägen och styra rätt in i skogen.

Kändes lite murrrigt och framför allt myggigt så vi bestämde oss för att ta kvällen vid kanten av en fin sjö och köra de sista 30min dagen efter.

Hittade bästa stället längst in på en liten skogsväg där vi parkerade och slog upp vårat tält.

Här tog vi kvällen och slog upp vårat tält.

Kvällen gick åt till att försöka få ihop någon slags välplanerad packning inför våran 5dagar långa vandring.

Tyvärr blev den inte jätteplanerad utan väskorna blev lite i tyngsta laget (som vanligt 😂).

Vi är visserligen vana vid tunga väskor, men hade vi bara lagt ner lite mer tid innan så hade vi nog kunnat kapa några av kilona iallafall..

Nästa gång då jäklar..haha!

Vi packade och Lisa lekte vid sjön och plockade blåbär i skogen.

Kändes som hon redan var en nöjdare 5åring där hon sprang runder bland träden. 💚

Packning inför vandringen på G.

Lisa provar ansiktsnätet och äter chips. 😃

Glad tjej 😍

Jag hittade denna gulliga stenen efter att Lisa hade gått och lagt sig. 😍

Dagen efter var dagen med stort D.

Nu var det dax för våran vandring att ta fart.

Solen gömde sig fortfarande bakom molnen, men det var en vindstilla och go morgon.

Jag och Richard hann ta en varsin te och kaffe innan lill-loppan vaknade och efter frukost hoppade jag i sjön och tog ett nakenbad.

Vem visste när nästa dusch/eller bad-tillfälle skulle komma..

Sen äntligen stod vi redo, ryggsäckarna var packade och vi var klädda i rejäla skor och våra kroppar var insmorda med myggmedel lite här och var.

God morgon 🙌

Te och kaffe innan lill-loppan vaknat.

Lisa redo för vandring.

Tog oss sista halvtimmen med bilen till parkeringen där vi skulle lämna våran fina Turbo McQueen.

Möttes inte av så värst många andra bilar där på parkeringen.

Jag trodde att Rapadalen dit vi var på väg skulle vara väldigt poppis och fullt med vandrare.

Men icke, tydligen har inte folk hittat hit ännu..

Parkerade, knöt skorna och slängde upp våra väskor på ryggen.

Lisa fick sin cykelhjälm på huvudet och hoppade upp på sin cykel.

Första milen skulle nämligen gå på en lite bredare skogsväg där jag läst att man tydligen skulle kunna cykla om man ville.

Perfekt för att spara lite på Lisas benmuskler.

Gav oss av från parkeringen och tog oss över bron som gick över Sitoälven.

Nu började våran vandring!

Till Aktse och lite längre var dagens etapp.

Över Sitoälven och våran vandring tog sin början.

Första dagen var våran plan att försöka ta oss hela 17km.

Första milen skulle gå på denna skogsväg där Lisa skulle cykla.

Sen skulle vi lämna cykeln, traska 6km genom en skog för att ta oss till fjällstugan Aktse.

Väl där skulle det bara vara en kilometer kvar för att ta oss till platsen där vi tänkt slå läger för natten.

Dock skulle den sista kilometern gå rakt upp på fjället i en hiskelig backe..

Men vi hade ju heeeeela långa dagen på oss.. 😅

Alltså första sträckan på skogsvägen var rätt så plan så Lisa cyklade glatt iväg.

Vi rullade på i en bra takt och myggen höll sig tack och lov på avstånd.

Men efter ett tag blev vägen väldigt stenig, gropig och full med en massa stora sjöar efter veckorna av regn.

Lisa kunde fortfarande cykla en hel del, men jag och Richard fick putta på i uppförsbackarna, försöka hålla i henne när vi passerade de största vattenpölarna och bära cykeln där det absolut inte gick att cykla.

Ändå lyckades Lisa nog göra en 5st vurpor på våran väg mot sjön (som var slutet på skogsvägen).

Stackars lilla kämpe..

Efter ett tag kom ju tyvärr även dessa hemska mygg på besök.

Var absolut ingen fara så länge man bara travade på.

Men tanken var ju att vi hade heeeeela långa dagen på oss och skulle ta vandringen i godan ro med en massa pauser.

Pauserna fick strykas rätt så fort, för så fort man stannade var myggen där i flockar och attackerade.. 😅

Så inga pauser och ingen sol..

Jag svor lite lätt när jag tänkte på väderprognosen som lovat sol och fint väder.

Min svordom resulterade bara i ännu sämre väder och någonstans efter 5km öppnade sig himlen och regnet öste ner över oss..

Vad var detta för en start?!!!!

Vi hade packat regnkläderna längs ner i ryggsäckarna.

Som sagt så hade ju väderprognosen bara visat sol och sol.

Men vi sprang av stigen och gömde oss under första bästa gran som såg ut att ha de tätaste grenarna.

Men regnet höll i sig och till sista var det bara att börja gräva efter våra regnkläder längst ner i ryggsäckarna..haha!

Vet inte hur många gånger jag sa -Men det skulle ju INTE regna!

Lisa tyckte efter 5st vurpor, stenig väg och regn att vi skulle vända och gå tillbaka till bilen, heeeeelt förståligt.

Jag måste säga att jag nästan kände likadant haha! 😂

Man är inte så jätte-kaxig när man står där som mor och fru och ens dotter är ledsen och säger att hon vill åka hem och man känner -Vad är det jag dragit ut min familj på.

För alla vet att det är jag som brinner för fjäll-livet med vandring, natur och tält och att det är jag som är orsaken till att vi nu stod där i regnet fulla med myggbett.

Dock vill jag tillägga att jag inte brinner så mycket för mygg och regn..haha!

Vi tar oss ann den långa grusvägen.

MEN tro det eller ej, regnet slutade och vi kom till sist fram till sjön där vi slog oss ner för lite välbehövlig lunch.

Blöta men lite gladare, och allt toppades av att solen kom fram och sken på oss vilket också gjorde att myggen minskade drastiskt.

SKÖNT 😁

Jag var dock väldigt tveksam till att denna första mil verkligen "bara" hade varit en mil..

Skyltarna kunde inte stämma,.

Isåfall var det iallafall min livs längsta mil och jag bestämde mig redan där och då att på vägen hem skulle minsann sträckan mätas med min gps-klocka..hehe!

Äntligen framme vid sjön efter regn, mygg och låååång grusväg..hehe!

Familjen på äventyr 😍

Efter våran lunch och återhämtning från mygg och regn drog vi vidare.

Parkerade Lisas cykel där vid hamnen då vandringen nu byttes från grusväg till skogsstig.

Lisa sprang på förvånartsvärt glad och pigg, lite lunch hade tydligen gjort susen med Lill-loppan.

Kom inte långt på stigen innan vi kunde stanna och mumsa på mogna hjortron. 😋

Vandrade genom en mysig skog, men även här fick vi skita i att stanna och pausa då det var helt omöjligt på grund av myggen.

Så länge man höll igång var det inga problem men så fort man stått stilla i mer än 10 sekunder så var dom där i tusentals och mumsade på oss.. 😱

Men Lisa var helt underbar!

Så mycket energi, hon flög fram på skogsstigen, lekte och skrattade och gladare barn får man leta efter.

Underbart!

Någonstans på mitten av skogssträckan frågade Lisa mig -Mamma tror du att jag kommer få min Greta Gris-tidning?

Var det verkligen detta lilla löfte om en Greta Gris-tidning som fick Lisa att bokstavligt talat flyga fram?! 😂

Jag svarade iallafall att det såg mycket lovande ut men att det var rätt många dagar på vandringen kvar..

Lisa verkade nöjd och sprang vidare. hehe! 😂

Jag och Richard kämpade på med våra väskor på ryggen och vi alla höll ett bra tempo genom skogen.

Efter drygt 2 timmar och 6km öppnade skogen upp sig och vi kom fram till Aktse fjällstuga.

Där kunde vi slå oss ner på en sten i gräset och vila och käka lite snacks, då det var betydligt mindre mygg där utanför skogen.

Första milen avklarad, nu mot Aktse fjällstuga.

💛

Lisa utforskar..

6km genom skogen som bjöd på gröna färger.

Framme vid Aktse fjällstuga.

Paus med Skierfe klippan i bakgrunden, vandringens mål.

Med tunga väskor och 16km vandring i benen var jag och Richard helt slut.

Hur skulle vi fixa den sista kilometern som gick i värsta uppförsbacken upp på fjället..hehe!

Men med en lång paus och ett besök i fjällstugans kiosk började vi känna oss redo.

Inhandlade lite extra tablettaskar även om våra väskor redan var fyllda till bredden med välbehövligt snacks..

Är nämligen guld värt med dessa fjällstugor i ingen-mans-land som får en att känna sig trygg med att hjälp och skydd finns inom räckhåll ifall olyckan skulle vara framme.

Så vi ville bidra lite till deras försäljning efter att personalen varit snäll och tålmodigt svarat på våra frågor.

Fjällstugan Aktse ligger verkligen helt underbart vackert där i fjällen och vi hade lätt kunnat stanna där och tälta en natt..

Men det som gjorde att vi samlade ihop våra sista krafter inför den gigantiska uppförsbacken var att vi var bra sugna på att komma över trädgränsen och därmed förhoppningsvis slippa en hel del av dessa norrlänska mygg..hehe!

Mot kiosken 😃

Så med magarna fulla med snacks slängde vi åter igen upp väskorna på ryggen, vinkade hej då till Aktse och begav oss iväg uppåt.

Vi var lite oroliga om Lisa skulle palla sista backen efter dagens strapatser..

Men hon var den som sprang först och tjatade på oss andra två -Kommer ni eller?! 😅

Efter ca 45min bredde fjället ut sig och vi passerade de sista träden och var äntligen framme vid dagens slutmål!

Sista kilometern gick i kraftig uppförsbacke.

Vi hade gjort det, 17km grusväg, skog, mygg och backe så var vi äntligen framme!

Måste verkligen berömma Lisa, då det var en ordentlig sträcka vi tagit oss ann och dessutom med väldigt få pauser. 💪

Men nu var vi här!

Fantastiskt vackert! 💕

Ända kruxet var att vi inte riktigt hittade något ställe att hämta vatten på..

Jag hade läst att denna vandringen hade lite snålt med ställen att fylla på med vatten, och det var det verkligen!

Kändes lite segt när vi nu kämpat hela dagen och nu stod här vid slutet på dagens etapp och inte hittade vatten..

Var verkligen inte sugen på att behöva vända nedåt igen, men vatten är ett måste både för matlagning, vätska och tandborstning..

Dock hade jag läst att det SKULLE finnas ett litet ställe, så Richard gav sig av för att leta och tack och lov hittade han en liten bäck gömd bland alla buskar vid sidan av stigen. 🙏

Jackpott!

Nu kunde vi slappna av, slå upp vårat tält, laga mat och ta kvällen och bara njuta!

Här var enda stället med täckning.. 😅

Dax att slå upp vårat fina röda tält.

Kvällsmaten bjöd på korv och potatismos i tunnbrödsrulle.

Dagen efter vaknade jag tidigt, smög ut ur tältet och gjorde mig en citron-te.

Tog med min varma te och satte mig på första bästa parkett till den fina utsikten och bara njöt av att äntligen få vara till fjälls, min favorit!

Efter ett tag vaknade även Richard och lill-loppan.

Denna dagen tog vi en riktigt lång, lugn och välförtjänt morgon som till allas glädje bjöd på sol!

Äntligen stämde väderprognosen som bara visat sol och sol.

Sol, glatt barn och inga mygg, kunde inte bli så mycket bättre än så hehe!

Godmorgon fjället

Här inne bland alla ormbunkar hittade vi lilla bäcken där vi kunde fylla på med vatten.

En riktigt härlig morgon blev det, men till sist var det ändå dax att packa ihop tältet och bege oss vidare.

Vi hade 7km till toppen av Skierfe klippan, men dagens etapp var tänkt att gå till foten av berget ca 6km bort.

Där skulle vi ta kvällen för att dagen efter ta oss upp mot utsikten.

Så vi begav oss iväg, Lisa var lika glad och rik på energi denna dagen!

Hon plockade blåbär och stoppade i sig så hela munnen och läpparna blev fulla av blå färg.. 😄

Dagen passerade i ett lugnt tempo med massa pauser då vi denna dagen kunde sitta ner och njuta då myggen höll sig borta.

Vilket var väldigt skönt då det faktiskt gick lite mera uppåt än vad vi hade räknat med, så våra benmuskler fick lite att kämpa med även denna dagen.

Men med massvis med pauser, lååååång lunch, blåbärs-ätning, lek och renar och en otrolig utsikt så flöt det på bra.

Dagens vandring tar sin början.

Mot Skierfe klippan

Lisa fyller magen till bredden med blåbär.. 😅

Härliga vyer 💕

Lisa flyger fram över stigen.

Ben-paus med snacks och utsikt.

Utsikten var underbar och även om vi fick kämpa oss fram med våra ryggsäcker så njöt vi till fullo av naturen.

Vi turades om att leka med Lisa som även denna dagen dansade fram på stigen. 😃

Helt plötsligt höll hon i en stor, platt sten som hon förkunnar för oss är hennes nya mobil.

Hon håller den framför sig och tar en massa selfies samtidigt som hon berättar om hur hon köpte den av en kille lite längre ner på stigen.. haha!

Hennes fantasi är det iallafall inget fel på, heeeeelt underbart! 😂

Richard kämpar på i uppförsbacken..

Härlig himmel

💛

Lisa tar en selfie med sin nya "mobil". 😁

Klockan var kvällen när vi kom fram, då vi verkligen tagit det mycket lugnare denna dagen (utan jobbiga mygg 😂)

Vi tog god tid på oss för att leta upp den bästa och finaste tältplatsen.

Hittade en jämn och fin gräsplätt med underbar utsikt och med en inte alltför lång promenad till påfyllnad av vatten.

Både jag och Richard kände oss nöjda. 😁

Jag var förvånad över hur lite tält det var där i området..

Jag trodde verkligen att detta var en super-poppis vandring, men inom närmaste kilometern var vi bara en handfull tält..

Det var vi, naturen och renarna.

Vi slog upp vårat röda tält och vi hann knappt få upp det innan Lisa säger att hon är nummer-två-nödig..

Inga problem då här finns gott med yta att sitta ner på. 😅

Denna kvällen byggde Richard en super-lyxig sten-toalett en bit upp i backen från vårat tält.

Lisa blev väldigt nöjd och satt där och gjorde sitt samtidigt som hon tittade på utsikten, blev en riktig långsittning för lill-tjejan..haha!

Jag passade också på att använda denna lyxiga sten-toalett.

Fast jag tar inte riktigt lika god tid på mig, för en ren med de största hornen står bara 10m bakom mig och verkligen stirrar ut tjejen som sitter på toaletten..haha!

Kan tala om att jag vände mig om varannan sekund för att kika så att renen höll sitt avstånd och inte bestämda sig för att pryda renhornen med en halläning.. 😂

Kvällen fortsatte med att vi lagade en god pasta-sallad till kvällsmat.

Efter maten kände jag att jag drabbats av den kända åkomman matkoma och jag tog mig en liten promenad upp i backen bakom tältet.

Lisa hängde på och vi gick en bra bit upp bland alla stenarna.

När vi stod högs upp såg vi en stor sten en bit därifrån som hade något stort vitt på sig.

Nyfikna som vi är så trallade vi dit.

Alltså dömm om våran förvåning när vi kom fram och hittade världens största vita sten.

Alltså ni vet sådana här helvita små stenar man ibland kan hitta i gruset som blänker lite extra bland allt grått.

Precis så vit och fin var den, bara att denna stenen inte var pytte utan säkert en halv meter gånger en halv meter stor!

Lisa ville att vi skulle ta med den hem..

Jag var skeptisk till att fylla våra redan tunga väskor med en meter-stor sten.. 😂

Så denna vita ovanliga sten fick ligga kvar där och blänka.

Vi hade en fin kväll och kröp till sist till kojs och sa godnatt.

Härlig tältplats

Fröet i magen hänger med 💕

Kvällen

Dagen efter var jag uppe med tuppen och njöt av en stillsam te i morgonsolen tillsammans med alla renar som strövade förbi bara några meter ifrån mig.

Känns inte som att vi vandrare och turister stör renarna så jättemycket..

Sarek är Europas sista vildmark och gigantiskt, och ändå så väljer renarna att hänga just utanför vårat tält..

Hmm.. 😃

Efter ett tag vaknade även Lisa och Richard och vi gjorde frukost.

Lisa fick varm choklad och blev väldigt nöjd. 😃

Tidig morgon, sol, te och renbesök. 😃

Fin dag

Goooodmorgon 😍

Varm choklad på fjället smakar bäst. 😋

Detta var dagen med stort D.

Det var nämligen denna dagen som vi skulle trava den sista biten upp till Skierfe klippan.

Så många gånger som jag stirrat på bilden ut över Rapadalen i olika tidningar och drömt om att en dag själv få stå där och blicka ut över Sarek.

Och nu var den dagen kommen!

Och det var inte vilken dag som helst utan en dag som bjöd på klarblå himmel och soligt väder. 😃

Perfekt!

Mätta och belåtna efter våran frukost gav vi oss av där på förmiddagen mot Skierfe.

Dax att ta sista biten upp på Skierfe klippan.

Var inte jättelångt och efter en dryg timme så stod vi där på toppen av Skierfe klippan och blickade ut över Rapadalen.

Och.. det.. var.. ooooootroligt vackert!

Vissa hävdar att detta är Sveriges vackraste utsikt och jag är beredd att hålla med! 💚

Hängde runder där på klippan, fotade, njöt och åt våran lilla fika vi hade med oss.

Försökte verkligen att vara där i nuet och ta in denna vackra natur!

Vad Sverige har att bjuda på!

Fantastiskt!

Även Lisa tyckte att utsikten var fin.

Hon fick dock njuta av utsikten på armlängst avstånd från antingen mig eller Richard då det stupade 700m rätt ner i dalen från klippan.

Man fick passa sig så man inte drabbades av svindel där man stod och blickade ut.. hehe!

På toppen av Skierfe klippan 💚

Ooootroligt vackert!

Underbara Sarek 💚

Stupade 700m rätt ner..

Lisa fotar.. Haha!

Till sist var det ändå dax att vända ryggen mot den vackra utsikten och vandra nedåt igen, tillbaka till tältet.

Nöjda över både vandring, utsikt och väder. 😃

Dax att ta oss tillbaka till tältet.

Tillbaka vid tältet var det dax för lite lunch.

Med mätta magar packade vi sedan ihop vårat tält för att sedan bege oss tillbaka de 6km till samma plats som vi spenderat våran första tältnatt på.

Fyllde våra vattenflaskor då det inte fanns några andra chanser till vatten under vandringen tillbaka.

Och klockan 15.00 stod vi redo att vandra tillbaka, samma väg som vi kommit.

Lunch time..

..med en nyfiken ren. 😃

Vi fyller vattenflaskorna för vandringen tillbaka.

Vi hann inte jättelångt innan världens åskväder tornade upp sig på himlen..

Var länge sedan jag såg en såååå mörk och åskladdad himmel!

Alldeles mörkblå..

Började att mullra på avstånd och det såg ut som att hela ovädret kom rätt emot oss.

Är väl ingen jättefara i vanliga fall, även om det är lite otrevligt när man är på fjället och inte har något att gömma sig under.

Problemet just där och då var att vi precis var på väg upp på ett litet berg som var en av de högsta punkterna i området..

Kändes inte helt rätt.. 😬

Så med positiv stämma för att inte skrämma Lisa började vi springa för att snabbt komma över berget och komma ner på andra sidan och lite lägre höjd.

Är inte helt lätt att springa i vandringskängor och med tung väska och dessutom i uppförsbacke haha!

Kan säga att det blev en rejäl oönskad backträning..hehe!

Efter en stund var vi dessutom tvugna att stanna för att ta på oss regnjackor då regnet hade börjat ösa ner.

Vi fortsatte att springa och tänkte "snart,snart är det rätt över oss och vi blir som tre små måltavlor för blixten" 😱

Men något hände och åskvädret drog åt ett annat håll och vi kunde pusta ut.

Så skönt att det inte kom rätt över oss.

Tacksamma och glada tog vi av våra regnjackor och fortsatte att traska på.

Åskväder på väg..

Denna dagen flög vi fram på stigen då dagens etapp var en hel del nedför backe, skönt det också. 😅

Efter en stund var solen tillbaka och vi var värda en paus och lite snacks.

Efter regn kommer sol.

Vi tar en paus och värmer oss i solen.

Tog sista biten för dagen och lagom till kvällen var vi framme där vi skulle slå upp tältet och ta natten.

Samma ställe som vi tältat på bara två nätter tidigare.

Bara att denna gången hittade vi världens finaste tältplats med första parkett till utsikten!

Lagade en god vegetarisk bolognese till kvällsmat som vi dränkte i riven parmesan som vi asat med oss.

Kan ha varit en av de allra godaste måltiderna vi haft under alla våra fjäll-äventyr!

Inte illa.. 😋

Hade en go kväll och njöt av de fina som den svenska fjällen har att bjuda på. 💕

Kvällen

Kvällsmat på första parkett

Vegetarisk bolognese med ett ton parmesan. Kan ha varit den godaste måltiden vi haft på fjället någonsin. 😋

Dagen efter var en riktig njutar.dag då vi bara skulle slappa och ha det gott och vila kropparna.

Det enda som låg på att-göra-listan var en liten båtutflykt i flod-deltat som vi bokat in oss på.

Nu hade vi sett allt uppifrån i några dagar, vad var då bättre än att en solig slappe-dag också ta oss en titt nerifrån.. 😄

Hade någon timme där på morgonen i lugn ovh ro innan vårat yrväder vaknade i vårat röda tält.

Käkade frulle och drack vårat te, kaffe och varm choklad.

Sen drog vi nedför den kilometer-långa backen till Aktse fjällstuga, passade på att låna deras utedass innan vi fortsatte våran promenad vidare ner till vattnet. 😅

Underbara morgon 💛

Nudelfrukost 😄

Som en tavla 💚

Halv tio på morgonen stod vi redo och väntade på båten och Ann-Sophie som skulle ta oss med ut på turen i deltat.

Vi hade tur då turen dagen innan hade fått ställas in då vattnet var alldeles för lågt.

Men idag skulle det tydligen funka att åka även om vattnet fortfarande var relativt lågt.

Var en väldigt fin morgon där vattnet låg som en spegel och solen sken från en klarblå himmel!

Tänk att den där väderprognosen jag hade kollat ändå kom att stämma med sol och klarblå himmel.

Tydligen hade det regnat i veckor innan och detta var de första soliga dagarna på evigheter.

Kan inte fatta att vi lyckades pricka in just de 5 dagarna med bäst väder när vi la planen för våran fjällsemester där i april..

Kan ju nämligen redan nu avslöja att dagen efter att vi kommit tillbaka efter våra 5 dagar till fjälls öppnade sig himlen igen och regnet var åter tillbaka..

Vattnet låg spegelblankt

Redo för delta-tur

Lite innan klockan tio där på förmiddagen dök Ann-Sophie upp med sin båt.

Vi tog på oss våra flytvästar och hoppade gladeligen i båten.

Blev en väldigt fin deltatur där vi åkte en bra bit in i deltat.

Ann-Sophie styrde båten med bravur trots att vattnet var bra lågt på vissa ställen.

Ibland tryckte hon gasen i botten och vi tänkte vad händer nu? Ska vi inte köra sakta och säkert här när det är så lite vatten?

Men tydligen så var vi tvugna att ha massa fart för att den lilla båten skulle plana ut och inte gå i botten.

Ann-Sophie som var söderifrån men nu bott där i Aktse under många, många år var en riktigt härlig dam.

Deltaturen i sig var väldigt vacker men det var verkligen Ann-Sophie som gjorde hela turen.

En riktig härlig norrlänsk tjej med skinn på näsan och en massa kunskaper om allt som har med båtar, berg och natur att göra. 😃

Underbar! 💕

Och iväg bar det..

Med oss i båten var det två grabbar som skulle bli avsläppta för att göra en daxvandring upp på ett litet berg där.

Jag var såklart bra sugen på att göra detsamma men kände att en fin och lugn familjedag fick räcka..hehe!

Lisa hade redan traskat en hel del mil och jag var ju faktiskt gravid med lilla trollet i magen.. 😄

Dessutom var grabbarna nog lite oroliga att Ann-Sophie inte skulle kunna hämta upp dom senare den dagen.

För när dom undrade om vatten-nivån och upphämtningen svarde hon bara -Det ska nog gå bra.. 😬😅

Killarna blev avsläppta och med oss tillbaka fick vi en man som vandrat ensam genom Sarek i nästan två veckor.

Vandringen hade tagit en dag längre än vad han planerat och hade mat för.

Så utsvulten som han var blev han väldigt glad och tacksam när vi bjöd honom på jordnötterna som vi hade med. 😃

Så japp hela deltaturen blev ett litet äventyr i sig.

Skierfe klippan nedifrån deltat

Härliga Ann-Sophie

Väl tillbaka vid bryggan tackade vi för turen och passade på att boka in oss för skjuts tillbaka till cykelstigen dagen efter.

Då skulle vi slippa de 6 myggiga kilometrarna genom skogen.

Visst det var en fin skog, men vi kände att för Lisas små ben kunde vi unna oss lite båtskjuts tillbaka då vi ändå hade ytterligare 10km skog att avverka innan vi var tillbaka vid bilen..hehe!

Men denna dagen satt vi kvar där vid bryggan och åt våran lunch.

Sen traskade vi upp till Aktse fjällstuga och satt där ett tag och snick-snackade med folk och samlade kraft till den gigantiska kilometer-långa uppförsbacken tillbaka upp till vårat tält.

Dock gick uppförsbacken lätt som en plätt denna dagen, för utan våra stora ryggsäckar flög vi nästan upp. 😄

Tillbaka mot Aktse fjällstuga.

Aktse

Dryckespaus 😃

När vi kom tillbaka till tältet var vi alla i behov av en powernap.

Dagar av äventyr hade satt sina spår och femåringen, den gravida och mannen deckade i tältet i någon timme. 😃

Skönt.

Bästa tältplatsen 😍

Resten av dagen ägnades åt att spela Svarte Petter, ta små promenader där Lisa tog sig ann och klättrade upp på alla stenar.

Imellan stenklättringen passade hon som vanligt på att fylla magen till bredden med blåbär.

Helt blå runt munnen var lill-fisen.. 😄

Richard fick även bygga en ny sten-toalett till Lisa.

Nu när han vant henne vid sten-lyx så fanns det ingen återvändo, när Lisa förkunnade att det var dax för nummer två var det bara för Richard att börja bygga.. haha! 😅

Vi spelar Svarte-Petter 😃

Kvällspromenad

Klätter-tjejen nummer ett 😃

Fri och glad 😍

Godnatt

Så kom sista dagen då vi skulle ta oss de 17km tillbaka till bilen.

Klockan 11 skulle Ann-Sophie köra båten och oss tillbaka till cykelstigen och Lisas cykel.

Jag var uppe med tuppen för att ta till vara på det jag gillar bäst här i livet, te och fjällen.. 😃

Dock så kom knotten på besök där tidigt på morgonquisten och jag svor över min fina morgon som blev förstörd..

Men någon hörde mina svordomar och helt plötsligt var knotten som bortblåsta och jag kunde njuta av sista morgonen där i Sarek. 😍

Richard vaknade och lagade snällt gröt till sin fru.

Gröt som denna dagen toppades med nyplockade blåbär.

Vi grämde oss att vi inte tänkt på det innan då det smakade ljuvligt, men bättre sent än aldrig..

Färska blåbär på morgongröten. 😋

Packade och vinkade sedan hej då till våran tältplats.

Tog oss åter igen nedför backen till Aktse fjällstuga och vidare till bryggan vid vattnet.

Slog oss ner med ett gäng andra för att vänta på båten och Ann-Sophie.

Packade och redo för dagen.

Hej då fjället för denhär gången.

Hittade en klätterapa i skogen..hehe!

Mot båten

När Ann-Sophie kom med sin båt räknade hon rätt så snabbt ut att vi var för många för platserna i båten.

Tydligen hade det blivit någon miss i kommunikationen med några som bokat med personalen i fjällstugan..

Så en äldre dam och hennes dotter stod inte på Ann-Sophies lista.

Ann-Sophie och vi andra tyckte synd om dom men båten kunde tyvärr inte ta fler personer.

Jag och Richard överlade snabbt och kom fram till att Richard skulle överlåta sin plats till den äldre damen, så kunde Richard och dottern som var i vår ålder ta vandringen genom skogen istället.

Damen och dottern blev mycket glada och damen hoppade i båten med oss andra.

Vi tog även Richard och dotterns väska med oss i båten så dom skulle slippa konka på dom.

Sen vinkade vi hej då till vandrarna medan vi andra kastade loss och gled ut med båten på vattnet.

Måste säga att jag var en aning avensjuk på Richard som fick sig en go vandring genom skogen och det utan tung ryggsäck.

Men någon var tvungen att åka med Lisa i båten och som sagt så var jag ju faktiskt fortfarande 5månader gravid.. 😅

Med båten mot cykelstigen

Våran tjej 💛

Jag och Lisa åkte båten mot cykelstigen och det tog säkert 25-30min innan vi var framme vid bryggan.

Ann-Sophie lastade av oss alla och några nya gäster fick stiga ombord.

Vi vinkade hej då till charmiga Ann-Sophie, och Ann-Sophie vinkade energiskt tillbaka till Lisa som hade blivit hennes nya lilla vän. 😍

Satte oss ner där på marken och jag började ta fram stormköket för att förbereda lite lunch.

Dömm om allas våran förvåning när Richard och tjejen kommer springandes ut genom skogen.

Tror vi hade varit där i ynka 10min också kom dom redan!

Alla i hamnen blev förbluffade och vi gav de två kämparna en stor applåd! 👏 😄

Det visade sig att utan tunga ryggsäckar hade Richard och tjejen (ja jag vet inte vad hon heter 😅) bestämt sig för att ta en go löparrunda genom skogen.

Så det tog dom inte mycket längre tid att avverka de 6km till fots än vad det gjorde för oss att åka båten.. hehe!

Tjejen hade bra löparskor på fötterna men Richard hade sina vandringskängor.. haha!

Richard svarade att det hade gått bra att springa med vandringskängorna när jag frågade hur han burit sig åt för att springa med dom på fötterna..haha!

Bra gjort!

Alla var nöjda, både vi båtresenärer och Richard och tjejen som nu var fulla med goa endorfiner efter sin skogs-löpartur. 😄

Så hela våran lilla familj på tre + troll i magen, slog oss ner tillsammans och åt lunch. 💕

Tillbaka på bryggan vid cykelstigen.

Med magarna fulla med lunch och med ny laddad energi satte vi cykel-hjälmen på Lisas huvud och gav oss av mot bilen.

Sista milen på denna vandringen skulle avklaras.

Redo för sista milen.

Jag hade ju tänkt att kontroll-mäta denna sträckan som kändes som en evighet första dagen med mygg och regn.

Men tydligen hade tjejen som Richard sprang tillsammans med redan mätt sträckan på vägen dit och förkunnade att grusvägen mellan bryggan och bilen faktiskt inte var mer än en mil lång.. hehe!

Kan dock berätta att milen denna dagen också kändes väldigt lång! 😂

Med sletna benmuskler var det tungt att traska där på grusvägen.

Försökte ta in den fina skogen och all den grönskan som naturen bjöd oss på, men en mil lång grusväg är vad det är..haha!

Dock var myggen lite snällare denna dagen då solen sken på oss, så det var ju väldigt gott iallafall.

Efter lite mer än 2tim så var den iallafall där!

Bron som var det sista att korsa innan vi åter igen stod på parkeringen vid våran bil där hela vandringen börjat för 5dagar sedan.

Tillbaka vid Sitoälven och bilen.

Kändes gott att grusvägen hade ett slut även denna dagen. 😅

Men det vi mest kände när vi korsade bron var att vi ännu en gång varit med om ett helt fantastiskt äventyr som vi kommer minnas för resten av våra liv!

Vilken vandring vi haft! 🙌

Vilken natur, vilka utsikter och vilka härliga dagar tillsammans!

Vi som hade lite funderingar hur detta skulle gå med en trotsig 5-åring, mygg och regn..

Men alltså Lisa!

10 guldmedaljer till henne!

Inte en enda gång klagade hon, utan på morgnarna var det Lisa som stod där och studsade upp och ner och frågade om vi inte skulle gå snart! 😅

Det var Lisa som flög fram över stigarna samtidigt som hon skrattade, snackade och fyllde magen med blåbär.

Om det var löftet om Greta Gris-tidningen eller inte, det vet jag inte.. 😅

Men när hon frågade om hon skulle få sin tidning var svaret självklart ett rungande JA!

Aldrig förr har det rullat på så fint med Lisa, stora tjejen nu!

Alla vi mötte frågade hur gammal Lisa var och alla var såå imponerade av hennes vandring.

Var till och med en pappa med en vän som sa att -Ja kanske nästa gång att dom kunde ta med sig sina barn.

Lisa en riktig inspirations-källa, så fint!

Nu kanske ni tycker att jag skryter om min lilla tjej, och japp det gör jag, för det förtjänar Lisa som var duktigast i världen!

Stoltaste mamman det är jag.💕

Det är inte alla som fixar 5mil på 5dagar vid 5års ålder. 💪

Var också roligt att se att de två veckornas trots som följt Lisa innan vandringen verkade som bortblåsta så fort hon satte sina fötter där på vandringsstigen.

Gladare barn får man leta efter, fint. 💛

Naturen gör oss alla gott. 💚

Bästa lilla vandraren 💜

Vi satte oss i bilen och körde 30min tillbaka till sjön där vi campat några nätter tidigare.

Hoppade alla i sjön för ett välbehövligt dopp efter alla dagar på fjället. 😅

Jag och Lisa tar ett välbehövligt dopp 😅

Överlade om vi skulle stanna vid sjön och ta natten där eller om vi skulle börja köra en bit söderut.

Valet föll på att börja köra då kvällen bjöd på ganska blåsigt väder.

Tog ett tag innan vi kom iväg då det kom förbi en trevlig norrlänning som blev väldigt glad över att se oss där och började prata. 😂

Han hade sin båt liggandes där och vi fick höra allt om fiske, renar, satelliter, tyskar och allt däremellan..

Sådär supertrevlig som de flesta norrlänningar. 😃

Till sist började vi ändå köra och det tog inte lång tid innan Lisa deckade.

OCH när hon vaknade svängde vi in på första bästa mataffär och Lisa fick SJÄLVKLART sin Greta Gris-tidning. 💪 😄

Och inte bara den utan hon fick faktiskt välja 2st tidningar, det hade hon verkligen gjort sig förtjänt av. 😍

En väldigt nöjd Lisa med sina tidningar. 😍😄

Slog läger i Piteaå för natten.

Dagen efter var vi uppe med tuppen och kom iväg tidigt.

Målet denna dagen var att ta oss till Gävle och än en gång besöka våra vänner Erik och Anna med familj.

Gäller att passa på när vi är norr över.. hehe!

På vägen upp hälsade vi på dom i deras stuga i Bollnäs, nu var siktet inställt på Gävle där dom har sitt hem.

För att vi inte skulle komma fram allt för sent så var vi som sagt ute tidigt på vägarna.

Framåt eftermiddagen rullade vi in framför deras gula hus och parkerade våran bil.

Hade en trevlig kväll ihop och det var roligt att ses igen. 😍

Familjen Lindholm i Gävle.

Dagen efter hade vi ett beslut att ta.

Styra bilen hem till Åsa, eller styra bilen mot Hemsedal?

Hemsedal skulle bli en rejäl omväg, men vi hade en husvagn där som var till salu som vi gärna ville ta en närmare titt på..

Tyckte det var lika bra att åka mot Hemsedal nu när vi ändå var ute och körde.

Så det blev en 10timmars omväg..

Men vi fick iallafall besökt ett regnigt Dalarna där Lisa fick sin egna dalahäst (ett måste som Svensk 😂) OCH vi fick köpt en ny fin husvagn att ha i vårat älskade Hemsedal. 🙌😍